Året var 1979,en typisk sensommardag i September.Efter,vad som kändes som en evighet för hennes mor,föddes så en späd liten flicka,som kom att kallas Elisabeth.Detta är hennes historia…Efter fem dagars sjukhusvistelse,klev nu Fanny in i lägenheten igen,nu med sin nyfödda dotter i famnen.Hon pustade ut,lättad över att vara hemma igen,men hann inte mer än hänga av sig sin jacka,innan de övriga sex syskonen kom rusande för att få se på deras nya lillasyster.Det var Bosse,den äldste brodern,som först fick hålla sin lillasyster.Bosse var vid den här tiden en fin ung man i 20-årsåldern.Han hade sin mors mörka,lätt vågiga hår och precis som alla de andra i familjen,hade också han ärvt de typiska generna för att stanna i växten allt för tidigt,vilken ingen av dem såg något direkt positivt med.Han lämnade så över sin lillasyster till sin yngre syster,Birgitta,också hon runt 20 år.Hon log stort mot den lilla,så där som bara hon kunde och kärleken lyste redan ur hennes ögon som tindrande stjärnor på natthimmelen.- Nu är det min tur att hålla i henne!Birgitta vände sig om och gav bebisen till sin syster Petra.Petra var en kaxig liten tjej på ynka 12 år.hon visste hur man tog för sig i livet,trots sin ringa ålder.Nu stod hon där,med ännu en liten syster att ta hand om,men just i det ögonblicket brydde hon sig inte alls om allt det jobb som låg framför henne.Nu såg hon bara den rara lilla baby,som snusade sött i hennes armar.Det lilla ansiktet var så perfekt och det blonda håret silkeslent.De små händerna var knutna runt varandra och trycktes,i sömnen,upp mot munnen och tussades så smått på.- Vill du också hålla i henne?,frågade Petra sin,något år äldre,bror Rikard.- Nej,det vill jag inte,svarade han snabbt med en ton som var ämnad att låta tuff,men som de andra syskon direkt genomskådade.Rikard var väldigt försiktig av sig och var inte mycket för att få eller ge närhet till någon annan.Han backade snabbt undan och vände tillbaka mot sitt rum.De två yngsta systrarna,Josefin 3 år och Julia 2 år,smög försiktigt fram bakom Birgittas rygg och lilla Josefin sträckte upp sina små armar för att få hålla i den lilla babyn.- Nej,ni är alldeles för små för att få hålla i henne än,sa petra och höll kvar babyn i sin famn.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hela jag stinker klor,trots att jag var så noga med att tvätta av mig efteråt. ;-)   Idag åkte vi till Sandviken & badade med våra bästa vänner och deras barn. Även vår äldste, J, som strax fyller 16 år, var med idag. Förra veckan var det bara ...

Attans förbenade sjukdomar. Åkte på en mild förkylning för nån vecka sen & kände mig väldigt nöjd över det.   Sen fick ett par vänners yngste son på 2 ½ år ögoninflammation...   Med tanke på att jag är väldigt populär i hans ögon, borde jag h...

Så många år som vi kämpade för att få rätten på vår sida ang äldste sonen J ang psykologutredningar för att VI VISSTE att nåt var fel, men ingen trodde oss. Inte förrän han gick i klass 2 hittade vi en läkare som faktiskt lyssnade på oss & godkände...

Det är skrämmande att se hur lågt vi sjunkit...  Och trots att vi uppmärksammas på det om och om igen, så verkar inga villiga att ändra på det faktum att vi blivit totalt socialt handikappade. Vi är den sista vuxna generationen som faktiskt VILLE va...

Här är de nya små odjuren. ;-) helbröder med drygt ett halvår i åldersskillnad.  Herr grå är Sheldon Cooper aka Shelle-belle som precis fyllt 1 år och den lille cremefärgade gofisen är Sune.  Tjejerna är inte överdrivet lyckliga över tillskotten ...